Kort svar
De mest kända svenska högtiderna är jul, nyår, påsk, midsommar och lucia. Lagen räknar upp tretton namngivna helgdagar. Midsommarafton, julafton och nyårsafton jämställs med söndag i semesterlagen.
Flera högtider flyttar sig från år till år. Påsken styr fettisdagen, Kristi himmelsfärd och pingst, medan midsommar och alla helgons dag alltid ligger på en lördag inom ett bestämt datumspann.
Året har en egen rytm av fester. Ljuset kommer tillbaka med påsk och valborg, sommaren toppar med midsommar och när mörkret faller kommer halloween, advent, lucia och jul tätt efter varandra. Många av högtiderna är kristna till ursprunget, några är äldre än så och andra kom till Sverige så sent som på 1900-talet.
Här går vi igenom årets högtider månad för månad, vilka som är röda dagar och vilka som bara är traditioner. Du kan se datumen för de rörliga högtiderna tre år framåt, hitta årets klämdagar och läsa om maten som hör till varje fest.
Årets högtider månad för månad
Tidslinjen visar de högtider och traditionsdagar som de flesta i Sverige känner till. Röda dagar står i fetstil i tabellen längre ned.
- JanuariNyårsdagen den 1 januari och trettondedag jul den 6 januari är röda dagar. Den 13 januari, tjugondag Knut, plundras granen och julen dansas ut.
- FebruariAlla hjärtans dag den 14 februari. Fettisdagen med semlor infaller 47 dagar före påsk och kan hamna i februari eller början av mars.
- MarsVåffeldagen den 25 mars. Vissa år kommer påsken redan i slutet av mars.
- AprilPåsken med långfredagen, påskdagen och annandag påsk, de flesta år i april. Valborgsmässoafton den 30 april med brasor och vårsång.
- MajFörsta maj är röd dag. Kristi himmelsfärdsdag är alltid en torsdag och mors dag firas sista söndagen i maj.
- JuniNationaldagen den 6 juni och midsommar, med midsommarafton på en fredag mellan den 19 och 25 juni. Pingst kan falla i maj eller juni.
- AugustiKräftskivor under hela månaden och surströmmingspremiär den tredje torsdagen i augusti.
- Oktober och novemberHalloween den 31 oktober och alla helgons dag på lördagen mellan den 31 oktober och 6 november. Fars dag andra söndagen i november och mårtensafton den 10 november.
- DecemberAdvent, lucia den 13 december, julafton, juldagen, annandag jul och nyårsafton.
När infaller högtiderna 2026, 2027 och 2028?
De rörliga högtiderna räknas fram ur påskdagen eller ur regler som lagen själv anger. Välj år för att se datum och veckodag.
Högtiderna 2026
- Fettisdagen: tisdag 17 februari
- Långfredagen: fredag 3 april
- Påskdagen: söndag 5 april
- Annandag påsk: måndag 6 april
- Kristi himmelsfärdsdag: torsdag 14 maj
- Pingstdagen: söndag 24 maj
- Mors dag: söndag 31 maj
- Midsommarafton: fredag 19 juni
- Alla helgons dag: lördag 31 oktober
- Fars dag: söndag 8 november
- Första advent: söndag 29 november
- Nyårsdagen faller på en torsdag
- Nationaldagen faller på en lördag
- Julafton faller på en torsdag
Klämdagar: fredag 2 januari, måndag 5 januari och fredag 15 maj.
Högtiderna 2027
- Fettisdagen: tisdag 9 februari
- Långfredagen: fredag 26 mars
- Påskdagen: söndag 28 mars
- Annandag påsk: måndag 29 mars
- Kristi himmelsfärdsdag: torsdag 6 maj
- Pingstdagen: söndag 16 maj
- Mors dag: söndag 30 maj
- Midsommarafton: fredag 25 juni
- Alla helgons dag: lördag 6 november
- Fars dag: söndag 14 november
- Första advent: söndag 28 november
- Nyårsdagen faller på en fredag
- Nationaldagen faller på en söndag
- Julafton faller på en fredag
Klämdagar: fredag 7 maj.
Högtiderna 2028
- Fettisdagen: tisdag 29 februari
- Långfredagen: fredag 14 april
- Påskdagen: söndag 16 april
- Annandag påsk: måndag 17 april
- Kristi himmelsfärdsdag: torsdag 25 maj
- Pingstdagen: söndag 4 juni
- Mors dag: söndag 28 maj
- Midsommarafton: fredag 23 juni
- Alla helgons dag: lördag 4 november
- Fars dag: söndag 12 november
- Första advent: söndag 3 december
- Nyårsdagen faller på en lördag
- Nationaldagen faller på en tisdag
- Julafton faller på en söndag
Klämdagar: fredag 7 januari, fredag 26 maj och måndag 5 juni.
Klämdagar är vardagar mellan en röd dag eller afton och en helg. Räknat med att midsommarafton, julafton och nyårsafton är lediga.
Påskdagen är enligt lagen om allmänna helgdagar söndagen efter den fullmåne som infaller på eller närmast efter den 21 mars. Därför kan påsken komma någon gång mellan slutet av mars och slutet av april. Långfredagen är fredagen före, Kristi himmelsfärdsdag den sjätte torsdagen efter påskdagen och pingstdagen den sjunde söndagen efter. Fettisdagen ligger 47 dagar före påskdagen.
Röda dagar, aftnar och flaggdagar
Ordet högtid används om allt från julen till semmeldagen, men juridiskt finns tre olika sorter. Allmänna helgdagar står i lagen om allmänna helgdagar från 1989. Aftnarna är inga helgdagar men jämställs med söndag i flera lagar. Flaggdagarna avgör när statliga myndigheter ska hissa flaggan och ger ingen ledighet.
| Dag | Datum | Typ |
|---|---|---|
| Nyårsdagen | 1 januari | helgdag och flaggdag |
| Trettondedag jul | 6 januari | helgdag |
| Långfredagen | fredagen före påskdagen | helgdag |
| Påskdagen | söndag i mars eller april | helgdag och flaggdag |
| Annandag påsk | måndagen efter påskdagen | helgdag |
| Första maj | 1 maj | helgdag och flaggdag |
| Kristi himmelsfärdsdag | sjätte torsdagen efter påskdagen | helgdag |
| Pingstdagen | sjunde söndagen efter påskdagen | helgdag och flaggdag |
| Nationaldagen | 6 juni | helgdag och flaggdag |
| Midsommarafton | fredag 19 till 25 juni | jämställd med söndag |
| Midsommardagen | lördag 20 till 26 juni | helgdag och flaggdag |
| Alla helgons dag | lördag 31 oktober till 6 november | helgdag |
| Julafton | 24 december | jämställd med söndag |
| Juldagen | 25 december | helgdag och flaggdag |
| Annandag jul | 26 december | helgdag |
| Nyårsafton | 31 december | jämställd med söndag |
Listan har ändrats genom åren. Första maj blev helgdag 1939, som den första helgdagen utan kristen bakgrund. När nationaldagen blev röd dag 2005 togs annandag pingst bort i stället. Annandag pingst hade varit helgdag fram till och med 2004.
Att aftnarna räknas som söndag syns i semesterlagen. Där står att allmän helgdag samt midsommarafton, julafton och nyårsafton jämställs med söndag, så den som arbetar måndag till fredag behöver inte ta ut semester de dagarna. Påskafton och pingstafton nämns inte i lagen, men många kollektivavtal behandlar dem som helgdagar.
Allmänna flaggdagar är bland annat kungens namnsdag 28 januari, kronprinsessans namnsdag 12 mars, kungens födelsedag 30 april, veterandagen 29 maj, kronprinsessans födelsedag 14 juli, drottningens namnsdag 8 augusti, FN-dagen 24 oktober, Gustav Adolfsdagen 6 november, Nobeldagen 10 december och drottningens födelsedag 23 december. Valdagar till riksdagen och Europaparlamentet är också flaggdagar.
Vinterns högtider

Jul och julens slut
Julafton den 24 december är den stora dagen i Sverige, medan juldagen och annandag jul är de röda dagarna. Trettondedag jul den 6 januari avslutar julen i många länder. I Sverige, delar av Norge och Finland fortsätter den till tjugondag Knut den 13 januari, då man har julgransplundring och sjunger julsånger en sista gång innan granen åker ut.
Seden att avsluta julen tjugo dagar efter julafton har funnits sedan 1600-talet. Vill du veta mer om granen själv har vi skrivit om julgranens historia i en egen artikel.
Nyår
Nyårsafton firas med middag, fyrverkerier och nedräkning vid tolvslaget. Nyårsdagen dagen efter är både helgdag och flaggdag. Kolla vad kommunen och polisen tillåter innan du tänder fyrverkerier.
Vårens högtider
Fettisdagen och våffeldagen
Fettisdagen är tisdagen före askonsdagen, 47 dagar före påskdagen. Förr var det sista chansen att äta sig mätt innan fastan och i dag är det semlans dag. Semlan kallas också fastlagsbulle. Datumet kan hamna mellan början av februari och början av mars.
Våffeldagen den 25 mars är en språklig olyckshändelse. Dagen heter egentligen Jungfru Marie bebådelsedag och firas nio månader före jul. I folkmun kallades den vårfrudagen. I vissa dialekter lät det som vafferdagen. Det påminde om det tyska ordet för våffla och så blev det våffeldagen. Kyrkan firar bebådelsedagen på en söndag kring den 25 mars, men våfflorna äts alltid den 25:e.
Påsk
Påsken är kyrkans största högtid och den rörliga dag som flest andra datum hänger på. Skärtorsdagen, långfredagen, påskafton, påskdagen och annandag påsk bildar påskhelgen. Av dem är långfredagen, påskdagen och annandag påsk röda dagar. Barn klär ut sig till påskkärringar och hemmen pyntas med påskris.
Valborg och första maj
Valborgsmässoafton den 30 april är vårens fest med brasor, vårsånger och tal. Samma dag är kungens födelsedag och flaggdag. Dagen efter följer första maj, som är arbetarrörelsens demonstrationsdag och röd dag.
Kristi himmelsfärd, mors dag och pingst
Kristi himmelsfärdsdag infaller alltid en torsdag, 39 dagar efter påskdagen. Fredagen efter blir därför en klämdag varje år. Mors dag har firats i Sverige sedan 1919 och ligger sista söndagen i maj. Enligt SCB valdes datumet för att det då fanns gott om blommor att plocka.
Pingstdagen kommer tio dagar efter Kristi himmelsfärd. Den är fortfarande helgdag och flaggdag, men eftersom den alltid är en söndag märks den mindre än förr.
Sommarens högtider
Nationaldagen
Den 6 juni är Sveriges nationaldag och svenska flaggans dag. Den har varit röd dag sedan 2005. Firandet är oftast lugnare än i många andra länder, med flaggor, tal och ceremonier för nya medborgare i många kommuner.
Midsommar
Midsommar är den högtid som flest förknippar med Sverige. Midsommarafton är alltid en fredag mellan den 19 och 25 juni och midsommardagen lördagen efter. Man klär och reser midsommarstången, dansar runt den och äter sill, färskpotatis och jordgubbar. Det är också den ljusaste tiden på året.
Kräftskiva och surströmming
Kräftskivan blev en fest under slutet av 1800-talet, när fiskeförbud gjorde att kräftfisket bara fick börja i augusti. Premiärdagen försvann i början av 1990-talet men augusti är fortfarande kräftornas månad. Hattar och snaps hör till.
Surströmmingspremiären är den tredje torsdagen i augusti. Datumet bestämdes för att fisk som inte jäst klart inte skulle säljas och var lagstadgat fram till 1998.
Höstens högtider och ljuset i mörkret
Från slutet av oktober kommer högtiderna tätt under årets mörkaste veckor. Bilden nedan visar hur de stora högtiderna fördelar sig över året.
- Nyår
- Fettisdagen
- Påsk
- Valborg
- Nationaldagen
- Midsommar
- Kräftskiva
- Halloween och allhelgona
- Lucia
- Jul

Halloween och alla helgons dag
Halloween kom till Sverige på 1990-talet. Enligt Svenska kyrkan tog det fart på allvar 1990, när en restaurang i Stockholm ordnade en halloweenvecka med ett företag som säljer maskeradartiklar. I dag klär barn ut sig och går bus eller godis.
Alla helgons dag är en helt annan högtid. Den är röd dag och infaller sedan 1950-talet på lördagen mellan den 31 oktober och 6 november. Det är den helg då kyrkogårdarna får flest besök under året. Många tänder ljus på gravarna. Söndagen efter är alla själars dag.
Datumen kan krocka. En tumregel som flera förespråkar är bus på fredagen och ljus på lördagen. Andra håller halloween den 31 oktober och låter allhelgonahelgen vara lugn.
Fars dag och mårtensafton
Fars dag kom till Sverige 1931 efter amerikansk förebild. Den låg först i juni men flyttades till andra söndagen i november för att inte ligga för nära mors dag.
Mårtensafton den 10 november firas med gås och svartsoppa, framför allt i Skåne. Enligt Nordiska museet har seden att äta gås denna dag funnits i Sverige sedan 1500-talet, först bland överklassen och borgarna i städerna. Gåsen kom på de skånska böndernas bord i mitten av 1800-talet.
Advent och lucia
Första advent är den fjärde söndagen före juldagen och infaller mellan den 27 november och 3 december. Med den börjar kyrkoåret och många tänder det första ljuset i adventsljusstaken.
Lucia den 13 december fick sin nuvarande form när Stockholms Dagblad 1927 ordnade en luciatävling och den vinnande lucian gick i procession med elektriskt ljus i håret. Seden är äldre än så. Den första kända lucian i Sverige skymtar 1764 på ett boställe norr om Skövde. Den lussebrud som kom med en bricka på morgonen var länge en sed i Västsverige. Lussekatter, pepparkakor och glögg hör till.
Maten som hör till högtiderna
| Högtid | Traditionell mat |
|---|---|
| Fettisdagen | semla |
| Våffeldagen | våfflor med sylt och grädde |
| Midsommar | sill, färskpotatis och jordgubbar |
| Kräftskiva | kräftor och snaps |
| Surströmmingspremiären | surströmming med tunnbröd, potatis och lök |
| Mårtensafton | gås och svartsoppa |
| Lucia | lussekatter, pepparkakor och glögg |
| Jul | julbord |
Planera årets fester
Den som vill ha ett fullt festår gör klokt i att börja med kalendern. Långhelgerna kring påsk, Kristi himmelsfärd och midsommar fylls snabbt och de populäraste lokalerna för jul- och nyårsfester bokas ofta långt i förväg.
- Skriv in årets rörliga högtider och klämdagar i kalendern direkt när året börjar.
- Bestäm vilka fester du själv vill hålla och vilka du vill gå på.
- Skicka inbjudan i god tid inför långhelger och december.
- Planera mat efter traditionen eller bryt den med flit om sällskapet hellre vill något annat.
- Ha några lekar redo till fester med både barn och vuxna.
- Kolla kommunens regler för brasor och fyrverkerier inför valborg och nyår.
Vanliga frågor om svenska högtider
Vilka är de största högtiderna i Sverige?
Jul, nyår, påsk, midsommar och lucia är de mest firade. Till listan brukar man också räkna valborg, nationaldagen och kräftskivan i augusti.
Hur många röda dagar finns det i Sverige?
Lagen om allmänna helgdagar räknar upp tretton namngivna helgdagar, varav påskdagen och pingstdagen alltid är söndagar. Hur många som blir lediga vardagar varierar från år till år.
Är julafton en röd dag?
Nej, julafton är ingen allmän helgdag. Den jämställs med söndag i semesterlagen, precis som midsommarafton och nyårsafton, så de flesta är ändå lediga.
När är påsken 2027?
Påskdagen 2027 infaller söndag 28 mars. Långfredagen är 26 mars och annandag påsk 29 mars.
Varför flyttar midsommar varje år?
Midsommardagen är enligt lagen lördagen mellan den 20 och 26 juni. Midsommarafton blir därför alltid en fredag mellan den 19 och 25 juni.
Vilken dag är en klämdag?
En vardag som hamnar mellan en röd dag och en helg. Fredagen efter Kristi himmelsfärdsdag är en klämdag varje år, eftersom himmelsfärdsdagen alltid är en torsdag.
Är halloween och alla helgons dag samma sak?
Nej. Halloween är en sed från Irland och Skottland som kom till Sverige via USA på 1990-talet. Alla helgons dag är en kristen helgdag då många tänder ljus på gravarna.
Mer om traditioner och fest
Källor
- Riksdagen: Lag (1989:253) om allmänna helgdagar
- Riksdagen: Förordning (1982:270) om allmänna flaggdagar
- Lagen.nu: Semesterlag (1977:480)
- Prop. 2004/05:23: Nationaldagen den 6 juni som allmän helgdag
- Riksdagen: Motion om första maj som helgdag sedan 1939
- Svenska kyrkan: Skillnaden mellan allhelgona och halloween
- Svenska kyrkan Skara stift: Halloween
- Svenska kyrkan: Jungfru Marie bebådelsedag och våffeldagen
- Svenska kyrkan: Historian om lucia (Nordiska museet)
- Nordiska museet: Mårtensgås
- SCB: Mors dag sedan 1919
- SCB: Fars dag sedan 1931
- SVT: Tjugondag Knut stänger julen
- SVT: Fettisdagen 47 dagar före påsk
- SVT: Kräftskivans historia
- TV4: Surströmmingspremiären tredje torsdagen i augusti
- Lex.dk: Surströmming, premiären lagstadgad till 1998
- Västsverige: Svenska traditioner och högtider
Källorna lästes i november 2026.
