Namnsdag idag och alla namnsdagar i almanackan

Namnsdagen är ett av få svenska firanden som kommer direkt ur almanackan. Rutan ovan visar vem som har namnsdag idag och i morgon. Längre ner finns hela namnlängden för 2026 med alla 627 namn. Sökrutan hittar datumet för ett namn på en gång. Vi går också igenom hur namnen hamnade i almanackan och vem som bestämmer över dem. Sist får du förslag på hur du kan säga grattis på namnsdagen.

Vad är en namnsdag?

En namnsdag är den dag i almanackan som hör till ditt förnamn. Står ditt namn på en dag kan du fira just den dagen. Enligt Isof kan också den som bär ett namn som hör ihop med dagens namn fira samma dag.

De flesta dagar har ett eller två namn. Det räcker inte till alla, eftersom det finns runt 200 000 olika förnamnsformer i Sverige. Därför är nyårsdagen en gemensam namnsdag för alla som saknar ett eget namn i almanackan. Seden har sina rötter i den medeltida helgonkalendern, där varje dag var tillägnad ett helgon.

Namnsdagar 2026, hela namnlängden månad för månad

Tabellerna nedan visar den namnlängd som gäller 2026. Den förvaltas av Namnlängdskommittén. Namnen går att slå upp ett och ett i Svenska Akademiens almanacka. Vi har stämt av listan mot Isofs almanacka för 2026, som har samma 627 namn. Akademiens utökade namnlista med besläktade namn ingår inte här. Dagens rad får gul bakgrund när sidan laddas.

Dagar utan namnsdag

Enligt Isof är sex dagar namnlösa i namnlängden. Alla är gamla kyrkliga helgdagar. Skottdagen den 29 februari saknar också namn i Svenska Akademiens almanacka.

Nyårsdagen har en särskild roll. Isof beskriver den som en gemensam namnsdag för de tusentals namn som inte ryms i almanackan. Har du inget namn i listan kan du fira den 1 januari. Trettondedag jul och tjugondedag Knut har däremot namn, nämligen Kasper, Melker och Baltsar den 6 januari och Knut den 13 januari.

Namnsdagens historia

Från helgonkalender till almanacka

Namnen i almanackan går tillbaka på den kristna helgonkalendern från medeltiden. Varje dag tillägnades ett helgon, ofta på helgonets dödsdag. Ett exempel är den helige Nikolaus, som firades den 6 december och som fortfarande har sin dag. Med tiden började man också uppmärksamma de människor som hade döpts efter helgonen.

Efter reformationen på 1500-talet fortsatte Sverige och Finland att fira namnsdagar, trots att helgonen inte längre firades. Världsliga namn kom in i namnlängden, först kungligheter som Gustav Adolf och senare andra kända personer. De äldsta exemplen på namnsdagsfirande i Sverige är från 1600-talet och då främst inom de högre stånden, enligt Wikipedias artikel om namnsdagar i Sverige.

Vetenskapsakademiens ensamrätt 1749 till 1972

Mellan 1540 och 1748 gav olika utgivare ut almanackor på privat initiativ. Namnlängderna skilde sig åt men hade mycket gemensamt. År 1749 fick Vetenskapsakademien ensamrätt att ge ut almanackor, ett privilegium som varade ända till 1972. Under hela den tiden hade Sverige en officiell namnlängd.

1901 års namnlängd

Den första stora reformen kom 1901. Enligt Isof åkte 150 namn ut medan 177 nya fick en namnsdag. Många oanvända helgonnamn rensades bort och antalet kvinnonamn ökade. Varje dag hade fortfarande bara ett namn, så många vanliga namn fick ingen plats.

Längden ändrades bara några få gånger under de följande årtiondena. Efter unionsupplösningen 1905 byttes det norska Nore ut mot Sverker den 4 november. Estrid blev Astrid 1907 efter prinsessan Astrid och 1934 ersattes Kasper den 20 oktober av Sibylla efter prinsessan Sibylla.

Tre namn per dag 1986 och två namn 1993

När ensamrätten upphörde 1972 fick vem som helst ge ut almanackor med egna namnlängder. Almanacksförlaget Esselte gav namnforskaren Roland Otterbjörk i uppdrag att ta fram en ny längd. Han dog 1984 innan den var klar. Trenamnslängden hade mer än 1 000 namn och började gälla i Esseltes kalendrar 1986.

Redan 1993 kom en tvånamnslängd med 719 namn, byggd i hög grad på hur vanliga namnen var i befolkningen. Svenska Akademien kritiserade den hårt och gav från 1994 ut en egen almanacka med 1901 års namnlängd. Under några år fanns därmed två konkurrerande längder på marknaden, vilket skapade förvirring hos både allmänhet och tidningar.

Den gemensamma namnlängden från 2001

År 1996 tog Svenska Akademien initiativ till ett möte med de lärda akademierna, almanacksförlagen och språkvårdare. Efter drygt två års arbete presenterades en ny namnlängd 1999. Den togs i bruk i de flesta almanackor 2001. Den blandade dagar med ett och två namn. Gamla märkesdagar som Anna, Erik och Olof fick stå ensamma. Isof anger att längden hade 615 namn, medan Wikipedia skriver 616.

Nya namn i almanackan sedan 2001

Namnlängden från 2001 skulle vara en lösning på lång sikt med bara mindre förändringar. Sedan dess har 15 namn kommit in och tre tagits bort, enligt Isof. Helmi och Gurli försvann 2011 när William och Fatima fick deras platser. Regina fick lämna plats åt Kevin samma år men kom tillbaka 2022 på en ny dag.

Efter tilläggen omfattar namnlängden 627 namn. Av dem bärs 310 oftast av kvinnor och 317 oftast av män. Befintliga namn ska inte längre tas bort, så den som har en namnsdag i dag får behålla den.

Nya namn från 2027

I januari 2025 beslutade Namnlängdskommittén att sex nya namn ska in i almanackan från och med 2027. Då växer namnlängden till 633 namn. Eira och Zackarias har funnits i almanackan tidigare och kommer nu tillbaka, Zackarias på en ny dag. Namnen finns inte med i tabellerna för 2026 ovan. Motiveringarna kommer från Isofs sida om namnsdagar i almanackan och kommitténs beslut.

Vem bestämmer vilka namn som har namnsdag?

Ingen myndighet beslutar om namnsdagar. Sedan 1972 får vem som helst ge ut en almanacka med egen namnlängd. Riksdagens kulturutskott avslog flera motioner om en ny officiell längd mellan 1976 och 1985. Den längd som finns i de flesta almanackor förvaltas av Namnlängdskommittén. Där sitter företrädare för Svenska Akademien, Vetenskapsakademien, Vitterhetsakademien och Institutet för språk och folkminnen (Isof).

För att ett nytt namn ska komma in måste det användas i Sverige. Det ska också höra ihop med ett namn som står ensamt på sin dag, språkligt eller kulturellt. Ronja fick dela dag med Ida eftersom båda blivit kända genom Astrid Lindgrens böcker. Jasmine och Jesper har båda persisk bakgrund.

Andra namnlängder finns också. Isof nämner Barnkanalens namnsdagar, Mångkulturella almanackan och namnlängden på svenskanamn.se. Saknar du ditt namn har Svenska Akademien en utökad namnlista med besläktade namn, så att till exempel Katrin och Nina kan fira på Katarinas och Katjas dag.

Så firar du namnsdag

Namnsdagen firas oftast enklare än födelsedagen. En blomma, en bit tårta eller ett kort meddelande räcker gott. Enligt Wikipedia har seden varierat över landet. Den har varit mindre vanlig i sydvästra Sverige och vanligare i städer och borgerlig miljö.

Ett känt exempel är Carl Larssons målning Namnsdag på härbret. Där har barnen Larsson klätt ut sig för att fira tjänsteflickan Emmas namnsdag den 23 juli.

• Uppvakta på morgonen: ett grattis vid frukostbordet är ett enkelt sätt att börja dagen.
• Ta med fika: en kaka eller bullar till jobbet gör dagen till något att se fram emot.
• Ge en blomma: en enkel bukett eller en krukväxt passar alla åldrar.
• Skicka ett meddelande: ett personligt sms säger mer än en standardhälsning.
• Kolla almanackan i förväg: sökrutan ovan visar datumet för den du vill fira.

Blir det en större tillställning har vi tips om hur du bjuder in till fest. Namnsdagar är också små pauser mellan årets stora högtider.

Grattis på namnsdagen, hälsningar att skicka

Ett grattis på namnsdagen blir bäst när det är kort och personligt. Här är några hälsningar som du kan kopiera eller ändra som du vill.

• Grattis på namnsdagen! Hoppas dagen blir lika fin som ditt namn.
• Hipp hipp hurra för dig och ditt namn i dag!
• Grattis på namnsdagen, Ronja! Du har bara haft en egen dag sedan 2018, så den ska firas ordentligt.
• Varmt grattis på namnsdagen från oss alla på kontoret. Fikat står framme.
• Almanackan har talat. I dag är det din dag, grattis!
• Grattis på namnsdagen till världens bästa mormor.

Vill du skriva en egen hälsning kan du utgå från namnets betydelse. Klickar du på ett namn i Svenska Akademiens almanacka får du en kort förklaring av var namnet kommer ifrån. Saga är till exempel ett nordiskt namn som bars av en gudinna i den nordiska mytologin, precis som Siv.

Letar du efter en grattis på namnsdagen-bild är en egen bild ofta mest personlig. Fota en blomma eller en tårta och skriv hälsningen i meddelandet. Bilden högst upp på sidan med de sjungande tomaterna visar tonen, glad och lite tokig.

Namnsdag i Finland

Finland har egna namnlängder som inte är desamma som de svenska. Helsingfors universitet har upphovsrätten till de finska namnsdagsförteckningarna och ansvarar för revideringarna. Det finns en finsk och en finlandssvensk almanacka. Ett namn behöver minst 500 bärare för att komma in i den finska och minst 50 i den finlandssvenska. Samma namn står på samma dag i båda.

Listorna ses över vart femte år. Vid revideringen inför 2025 fick den finska almanackan 33 nya namn och den finlandssvenska 27, enligt Helsingfors universitet.

Vanliga frågor om namnsdagar

Vem har namnsdag idag?

Rutan högst upp på sidan visar dagens namn och morgondagens namn utifrån datumet i din enhet. Hela namnlängden med alla 627 namn finns i tabellerna per månad.

Hur många namn finns i almanackan?

Namnlängden som används i de flesta svenska almanackor har 627 namn. Från 2027 blir de 633 när Cassandra, Eira, Flora, Mio, Vilgot och Zackarias kommer in.

Vem bestämmer namnsdagarna?

Namnlängdskommittén förvaltar namnlängden sedan 2001. Kommittén har representanter från Svenska Akademien, Vetenskapsakademien, Vitterhetsakademien och Isof. Ingen myndighet beslutar om namnsdagar.

Vilka dagar saknar namnsdag?

Nyårsdagen, kyndelsmässodagen, Marie bebådelsedag, Johannes Döparens dag, allhelgonadagen och juldagen. Skottdagen den 29 februari saknar också namn.

Vad gör man om man inte har någon namnsdag?

Isof beskriver nyårsdagen som en gemensam namnsdag för alla namn som saknas i almanackan. Svenska Akademien har också en utökad namnlista där besläktade namn får en dag.

Vilka nya namn kommer i almanackan 2027?

Cassandra 20 oktober, Eira 24 januari, Flora 29 oktober, Mio 5 juni, Vilgot 30 juli och Zackarias 19 december.

Varför finns ovanliga namn som Tiburtius kvar?

Namn med en viktig roll i den äldre traditionen har fått stå kvar. Tiburtius den 14 april markerade enligt Isof första dagen på sommarhalvåret.

Har Finland samma namnsdagar som Sverige?

Nej. Finland har en finsk och en finlandssvensk almanacka med egna namnlängder, som Helsingfors universitet ansvarar för och ser över vart femte år.