En lampa innehåller en ljuskälla, som är den dela av den som skapar ljuset, och en armatur, som är den del som håller glödlamporna eller lysrören. Man kan dela in lampor i två huvudkategorier: inomhuslampor och utomhuslampor.
Inomhuslampor kan i sin tur till exempel delas in i kategorier så som taklampa, bordslampa, vägglampa, golvlampa, fönsterlampa, arbetslampa, skrivbordslampa och tavel- eller bänkbelysning.
Exempel på utomhuslampor är, gatlyktor, belysning på stolpar och pollare. Dessutom används lampor i konstruktioner så som cykellyktor, ficklampor, neonskyttar och varningslampor.
Olika ljuskällor
Som ljuskällor i lampor kan till exempel glödlampor, lysrör, lysdioder, halogenlampor och neonlampor användas.
Glödlampor är den vanligaste typen av lampor och omvandlar elektricitet till ljus. Ljus kan för övrigt tekniskt sett definieras som en slags elektromagnetisk strålning vars våglängd ligger i det intervall som det mänskliga ögat har känslighet för, det vill säga mellan ungefär från 390 nanometer till 770 nanometer.
I glödlampan finns en glödtråd som fungerar som ljuskälla, och denna har en skyddande gas runt omkring sig inuti själva glasformen. Glödträden behöver kunna tåla en mycket hög värme och är vanligtvis gjord av det metalliska ämnet volfram, men det förekommer även glödtråd som är gjort av kol, tantal eller osmium.
Gasen som finns inuti lampan är ofta en ädelgas, till exempel argon, och fungerar på så vis att den förhindrar glödtråden att reagera med viss ämnen, för om till exempel syrgas skulle komma i kontakt med glödtråden så skulle den börja brinna och bli obrukbar direkt. Istället fungerar glödtråden i en hel glödlampa som ett elektriskt motstånd som blir mycket varmt då elen leds igenom det och i slutänden utstrålar ljus.
Glödlamporna använder i regel en spänning på 230 eller 240 volt. Effekten är oftast 25, 30, 40, 60, 75 eller hundra watt (beteckning W). Lampans sockel används för att fästa lampan, ofta genom att den skruvas fast i den.
Lamporna kan ha olika former, så som ett klot, en glob, ett päron och så vidare.
Ett lysrör fungerar på så vis att UV-ljus skapas genom att argon och kvicksilverånga joniseras och lampan blir elektriskt ledande. Förbrukningen av energi hos ett lysrör kan vara så låg som en tiondel av en glödlampas, och många lysrör har en mångdubbel livslängd gentemot glödlampor.
Eftersom de innehåller halter av kvicksilver måste de dock specialsorteras när de är färdiganvända. Lysdioder har blivit allt vanligare och har även de en stor fördel i att de är mycket energisnåla. Under lång tid lyckades man inte få fram dioder med ”vitt” ljus, men det är möjligt i dag.