Jag kan säga att det har hänt fler än en gång i mitt liv då jag önskat att jag hade varit mer uppmärksam på hur en person signalerar sina känslor och att jag verkligen kunnat anpassa mig och sagt någonting passande som verkligen skulle glädja.
Personligen kan jag ha varit lite för snabb i mina tankar, tänkt för mycket på hur jag uppfattas (eller snarare: oroat mig för det) utan att se och lyssna på den andra. Jag tror det mesta livet blir lite enklare om man bara lugnar ner sig lite, prata lite mindre (ibland), tänk lite mer (men inte för mycket), alltså att hitta en bra balans i allt.
Så jag tror helt enkelt inte på att man ska vara det ena eller det andra, utan lite av båda samtidigt. Men att samtidigt våga vara kreativ och lite spontan.
Om att skicka blommor känns lite oinspirerat, titta på någonting som betyder något för den särskilda relationen.
Annars vet jag att en nalle alltid brukar gå hem om man är ute efter något romantiskt… blommor tenderar ju att vissna.